Kirurgi
Kirurgin utövades länge av barberare, fältskärer och jordegummor (barnmorskor) men övertogs efter hand av läkarna. På 1500-talet förnyade fransmannen Ambroise från Paris som krigsk...
irurg behandlingen av skottskador och ersatte förlorade lemmar med proteser. Under 1700-talet spreds kunskaperna om anatomi och kirurgi bl.a. med hjälp av illustrerade handböcker. Avgörande framsteg gjordes under 1840- talet i och med anestesin, bedövningskonsten: som narkosmedel användes bl.a. lustgas, eter och kloroform.
Kampen mot bakterier, antiseptiken, inleddes på 1860-talet av Louis Pasteur, som upptäckte mikroorganismerna, och Joseph Lister, som använde karbolsyra (fenol) för sårbehandling. I gnaz Philipp Semmelweis fick bukt med den grasserande barnsängsfebern genom att iaktta strikt hygien under förlossningarna. Senare lärde man sig sterilisera instrument och operationskläder med värme. Mot slutet av 1800- talet utvecklades tekniken för bukoperationer, bl.a. av den tyske kirurgen Theodor Billroth, som förnyade magsäckskirurgin.
I och med att blodgruppssystemet klarlades 1901 blev blodtransfusioner möjliga. Under första världskriget förbättrades behandlingen av skottskador, benbrott, brännsår och skallskador. Hjärt-lungmaskinen ledde på 1950-talet till ett genombrott för hjärtkirurgin. Senare landvinningar har bl.a. gällt transplantationskirurgin och kärlkirurgin. Den laparoskopiska kirurgin möjliggör operationer av inre organ via "titthål" i bukväggen (se även titthålsoperation). Kirurgins tillväxt och utveckling har medfört en omfattande specialisering. Som egna discipliner räknas bl.a. allmänkirurgi, thoraxkirurgi, neurokirurgi, urologi och plastikkirurgi.
Operation. Modern kirurgi kännetecknas av ett väl intrimmat lagarbete med tillgång till avancerad teknik. Större ingrepp utförs med patienten i narkos och kräver noggrann planering. Före operationen premedicineras patienten med bl.a. lugnande medel. Narkosläkaren, anestesiologen, söver patienten och ansluter honom sedan till narkosapparaten. Syre och bedövningsgas tillförs fortlöpande under operationen, liksom vid behov även blod, näringslösning eller andra vätskor. För sin övervakning av patienten förfogar narkosldkaren, assisterad av narkossköterskor, över apparater som registrerar hjärtverksamhet, blodtryck och andra vitala funktioner.
I operationslaget ingår en operatör med assisterande läkare samt operationssköterskor, som bl.a. ansvarar för att de rätta instrumenten finns till hands. Rigorös hygien tillämpas. Instrument och förbandsmaterial värmesteriliseras i s.k. autoklaver. Genom att operationssalen står under lätt övertryck kan ingen luftburen smitta komma in. Operationsutrustningen varierar med typen av ingrepp. Till de traditionella instrumenten hör skalpellen, en operationskniv varmed man öppnar huden. Blodkärlen kläms ihop med saxliknande peanger innan de underbinds, ligeras, med tråd. Efter ingreppet återställs de anatomiska förhållandena, främst med hjälp av nål och tråd. Stygnen kallas suturer.
Tiden närmast efter ingreppet står patienten under noggrann uppsikt på en postoperativ avdelning. I eftervården ingår bl.a. behandling med smärtstillande medel.
Populära sökord: estetisk kosmetisk kirurgi plastik plastikkirurgi kosmetisk falköping bröstförstoring utan refraktiv fettreducering utan göteborg fettsugning utan plastikkirurgi malmö bröstförstoring kosmetisk linköping kosmetisk stockholm plastikoperationer ansiktslyft utan fettsugning akut rekonstruktiv estetisk stockholm plastikkirurgi stockholm kosmetisk ab plastikoperation plastikkirurgi sverige plastikkirurgi göteborg intimkirurgi plastikoperationer göteborg kirurg plastik stockholm bröstförstoring göteborg plastikkirurgen plastikkirurgi kirurgi priser bröstoperation laser malmö näsoperation kirurgi bröstförstoring stockholm bariatrisk plastikkirurg ortopedisk intim bröstförstoring malmö bröstförstoring före efter plastikkirurger göteborg plastikkirurgi linköping plastikkirurger ortopedi bröstförstoring pris plastikkirurger stockholm plastikkirurgi örebro
