Reglerteknik

Reglerteknik är sedan andra världskriget en viktig del av ingenjörsutbildningen, men den går långt tillbaka i tiden. Regler teorin behandlar matematiska modeller för reglerade system. Tillämpningar förekom dock redan under antiken, och klara paralleller finns med de levande organismernas styrsystem, t.ex. de som reglerar kroppstemperatur, blodtryck, balans och kroppsrörelser.

Två huvudprinciper för reglering är den öppna kretsen eller slingan och den slutna kretsen eller slingan med återföring. I ett system med öppen krets finns ett kommandoorgan som vid bestämda tillfällen ger signaler till servo don (aktuatorer) som styr ventiler, motorer, matningsrörelser etc.

Ett e...





lementärt exempel är en tvättmaskin där kommandoorganet - förr kanske en kamskiva men i dag oftast mikroelektronik - beroende på inställt program kör förtvätt, rentvätt, sköljning och centrifugering. Man talar i fall som dessa om programstyrning. Men programmet går oavsett om det finns någon tvätt i trumman eller ej.

Programstyrning är därför olämplig för komplicerade processer. Styrning med återföring bygger på att givare (sensorer) övervakar resultatet av styrningen. Sensorns signal anger ett verkligt värde (är-värde) som återförs till kontrollorganet. Detta jämför är-värdet med det önskade värdet . Differensen alstrar en korrektionssignal som påverkar reglerdonet. Till sist har är-värdet (ibland efter flera korrektioner) pendlat in mot bör värdet.

Det enklaste exemplet, termostatblandaren i badrummet, visar att även denna typ av reglering kan ske på rent mekanisk väg. I praktiken har man i mer än ett halvsekel utnyttjat elektrisk överföring och behandling av signaler for mer avancerade tillämpningar, med början i processindustrier (t. ex. oljeraffinaderier) och robotvapen. I början använde man enkla men ofta specialbyggda analogimaskiner för signalbehandlingen, men på 1960-talet slog digital teknik igenom. När den tillämpades på verktygsmaskiner talade man om numerisk styrning.

Analog-digitalomvandlare (A/D omvandlare) sattes då in mellan sensor och kontrollorgan, och D/A-omvandlare mellan detta och sensorn. Kontrollorganet var till en början i processindustrierna en central processdator. Därmed kunde man bättre än förr integrera styrningen av komplicerade system. Numera används ofta industriversioner av vanliga mikrodatorer eller mikroprocessorer i själva maskinen eller apparaten Populära sökord: lth styr reglerteknik och styrteknik mät och kth styr och regler styr och reglertekniker reglersystem teknisk reglerteknik högskola modern grundläggande teori reglerteknikens grunder industriell